Spädbarnskolik

Follow us:

SPÄDBARNSKOLIK ETT SMÄRTTILLSTÅND SOM KAN BEHANDLAS MED AKUPUNKTUR

 

Spädbarnskolik är ett vanligt fenomen som drabbar 10-30 % av alla nyfödda barn. Orsaken är inte klarlagd, men forskare är överens om att spädbarnet skriker ovanligt mycket och intensivt, och tolkningen har då varit att barnet har koliksmärtor i sin mage. Men skriket är spädbarnets sätt att kommunicera allt slags missnöje t ex hunger, trötthet samt också smärta så det kan ibland vara svårt att ställa rätt diagnos.

 

I min studie där 913 barn undersöktes debuterade koliksmärtorna tidigt i barnens liv och låg i medeltal på 1,6 veckor. Det verkar finnas en ärftlighet som gör att vissa barn är predisponerade för att drabbas av spädbarnskolik och i min studie hade drygt 30 % någon eller båda föräldrarna som också hade haft koliksmärtor när de var små. Av de barn som hade syskon hade dessa i 59 % haft kolik. Lågviktiga eller prematura barn har 2.7 ggr ökad risk att få koliksmärtor.

 

Föräldrar beskriver att deras barn uppvisar ett för åldern typiskt smärtbeteende där barnen först kryper ihop med kroppen, drar upp benen mot magen, knyter händerna hårt och börjar fäkta med armar och ben och blir spända i hela kroppen. Kolikbarnen grimaserar med hårt hopknipna ögon, rynkade ögonbryn och blir högröda i ansiktsfärgen. De skriker hjärtskärande och går inte att avleda eller trösta. Blicken vänds bort och barnen är inte intresserade av att samspela eller kommunicera. De gör sugrörelser med munnen som om de sökte efter mat, men matas barnet för ofta kommer det att få ännu mer ont då tarmarna börjar arbeta intensivt. Det har visat sig att om barnen matas högst varannan till var tredje timma så minskar smärtorna från magen. Tarmarna är utspända av smärtsamma gaser och buken blir ”paddlik” i formen. Avföringen är gul-grön till spenatgrön, vattentunn, illaluktande och tarmen tömmer sig frekvent. Dessa barn verkar också ha svårt att rapa och de har lite saliv i munnen. De har också en brant stigande viktkurva.

 

Det har också visat sig ha betydelse om de ammande mammorna äter sådant som ger mer gasbildning och därmed mer koliksmärtor till exempel ärtor, linser, majs, bönor, (även soja, kaffe och kakao), lök, vitlök, kål, broccoli, lakrits eller linfrö samt övrigt med mycket fibrer (fullkornsprodukter eller kli).

Svårsmält mat som skaldjur, nötter, mandel och svamp är många barn känsliga för liksom kryddor och syrarika livsmedel som ketchup, ättiksinläggningar, juicer, nyponsoppa samt vissa frukter och bär samt visst godis.

 

Om barnet är mjölkproteinintolerant (ca 20 %) så påverkas det av om den ammande mamman äter eller dricker t ex mjölk, ost, yoghurt, filmjölk, glass, grädde, smör eller keso. Även dolt mjölkprotein kan finnas i t ex korv, leverpastej, margarin och bröd som laktos, torrmjölk eller vassle och påverkar barn med denna intolerans som oftast växer bort när barnet blir äldre. Man kan då ersätta mjölken med havremjölk med calcium, rismjölk eller kokosmjölk. Det finns även yoghurt gjort av havre liksom gräddersättning, vaniljsås och glass. Margarin som är fritt från både mjölk, soja och linfrö är t ex Carlshamns blå-vita bords- bak och flytande margarin. Är barnet inte allergiskt mot mjölkprotein så kan deras mödrar dricka och äta detta utan att barnet blir påverkat. Olja som kan användas i matlagning är t ex rapsolja. Enstaka barn har visat sig vara intoleranta mot äggprotein.

 

Om barnet får bröstmjölksersättning gjort av mjölkprotein byter man under behandlingen ut detta mot mjölkfri ersättning.

Det verkar som om ”rena” maträtter fungerar bäst som kött, fisk, fågel och ägg, potatis, ris, pasta, morötter, gurka, squash, aubergine, sallat (inte ruccola), rödbetor, palsternacka och fänkål. Havregrynsgröt, risgrynsgröt, bananer, mango papaya och melon fungerar också bra för de flesta barn. Man kan dricka alla slags te, försiktigt med kaffe och som måltidsdryck kan man dricka isvatten, melonvatten, gurkvatten, lättöl, läsk (inte coca-cola) samt mineralvatten. Man kan även göra smoothie på bananer, mango, papaya eller meloner.

En del kolikbarn reagerar på syrarika frukter och där får man pröva sig fram.

 

När barnet är smärtfritt efter 6-7 behandlingar börjar man sätta in mjölk under 3 dagar. Reagerar inte barnet negativt på detta så är det inte intolerant mot mjölkproteiner och mamman kan äta och dricka detta utan problem. Visar det sig att barnet skulle vara intolerant bör den ammande mamman börja med calciumtabletter så hon inte får brist på detta.

Därefter sätter man dagligen in en frukt eller grönsak och annat som den ammande mamman har uteslutit. Många barn klarar dock inte av de mest gasbildande livsmedlen som ärtor, linser, majs och bönor, liksom lök, vitlök, kål, broccoli samt lakrits och linfrö under amningsperioden.

 

Står barnet på modersmjölkersättning så prövar man mjölkproteinbaserat sådant under 3 dagar och får återgå till det mjölkproteinfria tillägget om barnet inte skulle tåla det.

Reagerar barnet med magsmärtor, mycket gaser, slemmig avföring eller utslag så är det intolerant mot mjölkprotein och BVC eller barnläkare kontaktas för hjälp och stöd.

 

Det verkar som om det lindrar om man lägger barnet lite högre med huvudändan samt rullar ihop en kudde under barnets knän så bukmusklerna inte trycker över de smärtande, utspända tarmarna. Även resåren i barnets blöja eller byxor kan trycka och förorsaka mer smärtor liksom bukmassage.

 

Vid akupunktur mot spädbarnskolik sticker man en mycket tunn (0,20 mm) steril engångsnål på en tänkt akupunkturpunkt som kallas LI 4 mellan tummen och pekfingret. Nålen stimulerar fria nervändar som bildar nervimpulser som förs till ryggmärgen. Där omkopplas impulserna som troligen påverkar den sympatiska gränssträngen som reglerar de inre organens aktivitet. Efter i genomsnitt 6-7 akupunkturbehandlingar (mån-fre) blev 98 % av barnen förbättrade eller smärtfria enligt deras föräldrar och barnens mag-tarmbeteende ändrades så att de började rapa bättre, fick mer saliv i munnen och mindre besvär av sina gaser. De tömde tarmen färre gånger per dag och avföringen blev mer gulaktig och tjockare. I 2 % av fallen förblev barnen oförändrade i sina koliksmärtor. Blir barnet förkyld så försämras koliksmärtorna.

 

Behandlingen är granskad av socialstyrelsens tillsynsenhet.

Marianne Reinthal

Leg. Sjuksköterska

Leg. Barnmorska

Vårdlärare

Fil.mag. i omvårdnad